Folk uppskattar en varierad och levande stadsmiljö.

FFW: Metrotopia - den perfekta stadens utmaningar

Dagens skriande bostadsbrist handlar inte bara om att skaffa fram bostäder. Framtidens stora samhällsutmaning finns i gränssnittet mellan de byggda miljöerna och den sociala utvecklingen.

Det här blogginlägget är ett utdrag ut vårt magasin Forsen Forward. Vi intervjuar Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH och Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden och anställd vid Stockholms Stads exploateringskontor.

Vill du ha vårt magasin, Forsen Forward, klicka här så skickar vi ett exemplar till din postlåda. Kostnadsfritt så klart. I magasinet kan du läsa fler spännande intervjuer, bland annat med Ilija Batljan, Rahel Belatchew, arkitekt och grundare av RB Arkitektur AB samt Daniel Markström, arkitektur- och projektchef på Humlegården och kommande affärsstrateg på Jernhusen. Och lite till, så klart.

Miljonprogram och bostadsssegregering

– Det gäller att bromsa bostadssegregeringen som blir allt tydligare i de stora städerna. Genom att bygga ihop och förtäta stadsdelar på rätt sätt, kan vi bidra till att bygga social sammanhållning, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, väl medveten om att de som växer upp i ett miljon­programsområde ofta har sämre hälsa och sämre chanser att bli delaktiga samhället.

ffw-stad1

– Så kan vi inte ha det. Men gör vi det här felaktigt, om vi misslyckas med att skapa integrerande flöden i staden, så orsakar vi snarare mer skada än nytta. Och då tar det ytterligare en generation att komma till rätta med problemen. Framtiden brådskar – och det brukar bli dyrt att ha bråttom…

– Vi måste tillsammans bli bättre på att hitta sys­tem, regelverk och samarbetsformer för att nå målen om kvantitet och social integration. Då behövs att vi på ett tidigt stadium sätter oss ner för att diskutera och formulera en gemensam målbild. Vi behöver finna finansieringsformer som gör att även människor med knappa inkomster kan bo drägligt.

Strategin är att bygga bort ytor och vägsystem som isolerar stadsdelar från varandra. I stället ska den marken användas för knyta ihop stadsdelar, bland annat genom att skapa attraktiva mötesplatser av olika slag. I Malmö kritiserades det nybyggda området Västra Hamnen för att bli ett reservat för bara rika, när det stod klart i början av 2000-­talet. I dag är Västra Hamnen Malmös mest frekventerade och populära mötesplats, som lockar till sig folk från hela Malmö.

Något att ta fasta på, tycker Christer Larsson:
– Vi måste tänka på stadens sociala funktion och erbjuda sådant som folk efterfrågar eller saknar: idrottshallar, bad, kaféer, bibliotek, gym, konsthallar och gågator, torg och parker där man kan mötas och umgås. Hela stadsbyggnadsmönstret ska uppmuntra till att gå, cykla eller ta sig fram med kollektivtrafik. Vi kan inte längre utforma och anpassa våra städer efter rullande plåtlådor. Bilar ska inte sätta normen för hur staden ska se ut.

Drömmen om egen bil och eget hus i en förort har bleknat. I dag väljer många barnfamiljer hellre att tränga ihop sig i innerstan, med nära till allt vad en levande stad kan erbjuda, utan behov av bil. I den moderna staden är det lättare att ta sig fram både till fots, med cykel och med kollektivtrafik.

– Framtida generationer kommer att bli bättre på att dela resurser och samnyttja gemensamma ytor med hjälp av interaktiva lösningar.

Digitaliseringen gör oss ständigt uppkopplade, och boende kommer att samåka, dela på transporter och skapa andra flexibla lösningar med hjälp av IT och appar på ett sätt som vi bara sett början på.

Så vill folk bo när de får önska

Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH, har fått alla stadsplanerares våta dröm uppfylld: att bygga en ny stad. Kiruna ska få ett nytt centrum och totalt ska 3 000 nya bostäder byggas, eftersom delar av staden måste flyttas på grund av gruvdriften.

ffw-stad5

Den gamla stadskärnan var gles och utspridd. Det nya centrumet blir tätare, med en storgata där bostä­der, butiker och kulturinrättningar samsas.

– Innan vi satte i gång frågade vi Kirunaborna vad de saknade, berättade Göran Cars vid branschträffen Bostadsforum. Folk uppskattar smala, promenad­vänliga gatustråk med ett varierat utbud av butiker, kontor och parker, där husen har olika arkitektur och storlek.

Kort sagt; en varierad och levande stadsmiljö.

– Lika tydligt är att folk inte vill ha ett stortorg som fungerar som parkeringsplats i stället för mötes­plats, eller bo flera kilometer ifrån service och butiker.

En tydlig europeisk trend är att människor söker sig till tidigare avfolkade storstäder som nu får nytt liv. Undersökningar visar att folk som flyttar gör det just för att de vill ha nära till kulturutbud och aktiviteter på stan av olika slag. Med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser skapas en levande stad.

Finansministern: kommuner måste ta större ansvar

ffw-stad2

Ropen på att bygga snabbt, bra och billigt ökar. De senaste tio åren har bostadsbyggandet inte hållit jämna steg med befolkningsökningen, och den stigande bostadsbristen hämmar nu tillväxten i samhället. Boverket räknar med att 700 000 nya bostäder behövs till år 2025. Men flaskhalsarna är många.

– Om vi ska ha en rimlig chans att förverkliga den siffran måste vi tänka nytt kring de regler vi har. Framtidens stadsplanering kräver mycket tydligare och bättre samarbete mellan de involverade.

Det konstaterade olika branschföreträdare och makthavare inom bygg­ och bostadssektorn när de möttes på Bostadsforum i april 2016 för att diskutera framtidens boende.

Länsstyrelser, kommunpolitiker, stadsplanerare, byggherrar, byggbolag, arkitekter – ja, alla som är inblandade i byggprocessen måste bli bättre på att ta vara på varandras kompetenser.

Finansminister Magdalena Andersson antydde en mer nationellt sammanhållen bostadspolitik. Det är kommunerna som i dag har ensamrätt till besluten om var och hur många bostäder som ska byggas, och Magdalena Andersson var kritisk till att kommuner har så olika inställning till byggande och till det behov som finns.

– Många tar ansvar, vissa gör det inte. Vi ska titta på vad staten kan göra för att öka pressen så att varje kommun bidrar till att bygga det som behövs.

Ökat samarbete ledert till framtidens hållbara boende

På stadsnära industrimark och i gammal hamnmiljö växer Norra Djurgårdsstaden i Stockholm fram, ett av Europas största stadsutvecklingsområden. År 2025 kommer här att finnas 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser.

– Vi har hållbarhetsfokus på energifrågor och ställer dubbelt så höga krav mot byggnormerna på husen och anläggningarna som byggs, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden och anställd vid Stockholms Stads exploateringskontor.

På den mark som staden äger finns redan innan markanvisning tydliga och skarpa krav som staden ställer på de byggherrar som deltar i utvecklingen.

ffw-stad3

– Vi vill ha ett varierat bostadsutbud och låter både stora och små byggherrar utforma olika delar. Kravet för bostadsbyggandet är att lägenheterna fördelas lika mellan hyres-­ och bostadsrätter.

Den politiska ambitionen har varit att ta stads­utvecklingen ett steg längre och hitta nya vägar mot mer hållbart stadsbyggande. För tio år sedan framstod Hammarby Sjöstad som ett föredöme i miljöanpass­ning, Norra Djurgårdsstaden höjer ribban.

– När vi presenterade våra miljömål protesterade byggherrarna: ”det här är orealistiska drömmar, det går inte”. Men energifrågan är en av de stora sam­hällsutmaningarna vi bör lösa och tillsammans kom­mer vi också att göra det. Den standard vi nu sätter kommer inte att framstå som ouppnåelig i framtiden.

– Vi arbetar tvärsektoriellt och har dragit nytta av många inblandades kompetenser. Vi har samarbetat aktivt för att hitta lösningar när det gäller transport­ och energifrågor och inte suttit passiva utan hjälpt byggherrarna att nå de uppsatta målen genom att ta fram gemensamma arbetsmetoder. Vi är ju intressera­de av att resultatet ska bli så bra som möjligt!

Norra Djurgårdsstaden får samma täthet i be­byggelsen som populära Vasastan i innerstaden, där gatubredd och hushöjd tycks ge optimal trivselfaktor. Men gaturummet kommer inte att anpassas primärt för bilar, och antalet parkeringsplatser har radikalt minskat.

Området har sjönära läge, möjlighet till bad och båt, intilliggande grönområden och ändå bara 15 minuters cykeltur till centrum.

– Vi har velat skapa en attraktiv miljö där alla ska känna sig inkluderade – inte bara de som bor här. Det har inte varit några problem att hitta intressenter. Men en risk att se upp med är att den attraktiva sta­den bara blir till för medelklassen och de rika, medan de med lägre inkomster tvingas bort.

– Ja, det är den stora samhällsutmaningen som måste lösas. Man undrar hur barnen ska ha råd med boende… Här vilar ett stort ansvar på kommunpoliti­kerna att se till att det byggs hyresrätter och bostads­rätter av olika kvalitet och storlek. Många åtgärder behövs, som att se över skatteeffekter, bidragssystem, bygg­ och markpriser etc.

Genom att utnyttja platser som inte är så attraktiva och bygga smart går det att sänka priserna, säger Staffan Lorentz, men påpekar vikten av att framtida bostadsbestånd byggs för att fungera för framtiden.

– Jag har stor respekt för att saker inte stressas fram. Det måste finnas tid till eftertanke för att åstad­komma ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt hållbara stadsmiljöer.

ffw-stad4

Foto: sunsinger
Alla illustrationer: Håkan Sjöström, Pelicula